ÖSTMAN, Gudfasts son,
var en storman/hövding, som levde på Frösön omkring 1050. Hans far var samtida med jämten Arnljot, som stred och stupade med den norske Olav den Helige år 1030. Östman har kristnat Jämtland vid tiden efter att Harald Blåtand Gormsson, 911-986, hade kristnat Danmark, och Olav Tryggvasson, 963-1000, och Olav den Helige Haraldsson, 995-1030, hade kristnat Norge.

Bild: Rekonstruktion av en storman på 1000-talet, byggd på nordiska fynd och på avbildningar. Föga stämmer den överens med den traditionella och falska bilden av en viking, som är klädd i en hjälm av horn från bronsåldern och som tutar i en lur, som också är från bronsåldern. (Nordbok 1975).

Östman kan ha rest runstenen på Frösön omkring år 1050, och den berättar att han kristnade Jämtland och byggde en bro. Han byggde kanske dessutom det i dag helt försvunna Västerhus kapell, som låg vid nuvarande flygplatsen på Frösön. Kapellet var vår första kristna (katolska) kyrka.

Östman Gudfasts son kan ha tillhört den skara av stormän och bönder, som lät kristna sig under de båda sveakungarna, bröderna Anund Jakobs och Emunds regeringstid 1022-1060. Bröderna var kristna, och under deras tid lät många stormän och bönder kristna sig. Det blev de på sina egna villkor, utan någon kunglig inblandning. Sin nya status ville de ofta manifestera genom att resa runstenar. (Gamla Uppsala av W. Duczko, 2000).
Bild: Jämtlands första skola fanns i Västerhus kapell mellan 1578 och 1597. Det beslöt den danske kungen Fredrik II. Skola ur Historia om de nordiska folken av Olaus Magnus, 1555.

Namnen Austmenn och Gudfast förekommer även i Norge, varför kristnandet av jämtarna också kan ha kommit därifrån. Jag tror att runstenen och Västerhus kapell är samtida, och att de är skapade i den anda som rådde efter Olof den heliges död 1030 vid Stikklestad i Tröndelagen, Norge.

I Norge finns en kyrka, som har samma grundplan och ungefär samma mått som Västerhus kapell på Frösön. Det är kyrkan i Hove i kommunen Vik, Sogn, som ligger vid Sognefjorden i västra Norge. Kan Östman Gudfasts son ha blivit inspirerad av denna kyrka i Norge, och kan han rent av ha haft norskt ursprung ? Östman är en försvenskning av namnet Austmenn på runstenen, och såväl Austmenn som Gudfast förekommer i Norge.

Omfattande arkeologiska undersökningar gjordes i början av 1950-talet för att dokumentera lämningarna av Västerhus kapell, innan man verkställde utvidgningen av Frösö flygplats. Man fann då att männen hade begravts söder om kapellet och kvinnorna norr om kapellet. Denna begravningsordning kan man läsa i den norska Eidsivathings-lagen: Karlmenn skulu liggja firi sunnan kirkiu en konor firi nordan.
Västerhus kapell är cirka 150 år äldre än Frösö kyrka, som byggdes omkring år 1200, och som placerades på den hedniska offerplatsen. De spår vi kan se idag efter Östman Gudfastssons gärningar är runstenen och en minnesplatta över kapellet.