Argyll, Somerled of (1100-1164)
Arnesson, Finn (1005-1062)
Björnsson, Erik Segersäll (930-995)
Bretagne, Judith of (982-1017)
Bröms, Elisabet (1560-1600)
Colonsay, Gilbert of (1040-1110)
Colonsay, Somerled of (1000-1083)
Corbet, Sybilla (1065-1125)
Danmark, Gorm Old of (860-935)
Danmark, Gunhild of (905-972)
Danmark, Harald II Blåtand of (911-986)
Danmark, Sven I Tveskägg of (960-1014)
Einarsson, Ivar White (1000-1060)
England, Elisabet of (1083-1150)
England, Henry I of (1068-1135)
Falaise, Herleva of (1012-1101)
Finnsdotter, Ingeborg (1032-1069)
Flandern, Baudouin IV of (980-1035)
Flandern, Baudouin V of (1012-1067)
Flandern, Matilda of (1031-1083)
Frankrike, Adele of (1009-1079)
Frankrike, Henrik I of (1008 - 1060)
Frankrike, Robert II of (972-1031)
Galloway, Afreca of (1099-1166)
Galloway, Fergus of (1070-1161)
Godresson, Harald (916-940)
Gudbjörgsson, Gudbrand (930-1001)
Gudbrandsdotter, Åsta (978-1045)
Hallstensson, Nils (1300-1354)
Halvardsdotter, Kristina (1305-1360)
Halvardsdotter, Kristina (1320-1375)
Halvdansdotter, Thorborg (1016-1060)
Halvdansson, Harald Finehair (858-945)
Halvdansson, Sigurd Sow (970-1018)
Haraldsson, Godred macArailt (940-989)
Haraldsson, Olof the Saint (995-1030)
Hebriderna, Gilbert of (980-1040)
Hebriderna, Harald Black of (980-1040)
Hedeby, Ragnhild Rich of (870-897)
Hedeby, Tyra Danebod of (854-930)
Henriksson, Carolus (1515-1600)
Håkonsdotter, Nn (1060-1105)
Irland, Ardgar of (1010-1064)
Irland, Domnall of (1048-1121)
Irland, Finola of (1145-1190)
Irland, Lochlainn of (980-1023)
Irland, Murcard of (1115-1166)
Irland, Niall of (1091-1119)
Isle of Man, Godred of (1030-1095)
Isle of Man, Godred Black of (1127-1187)
Isle of Man, Godred Don (1186-1230)
Isle of Man, Harold of (1207-1287)
Isle of Man, Magnhild of (1230-1295)
Isle of Man, Olof Bitling of (1080-1153)
Isle of Man, Olof Black of (1173-1237)
Isle of Man, Ragnhild of (1115-1175)
Isle of Man, Ragnvald of (1165-1229)
Isle of Man, Torleif of (1228-1290)
Ivarsson, Håkon (1038-1065)
Jönsson, Måns (1520-1557)
Jönsson, Per (1570-1646)
Karlsson, Örjan (1400-1473)
Karlsson, Örjan (1470-1548)
Kettilsdotter, Rådgerd (1380-1445)
Kiev, Anna of (1024 - 1080)
Kiev, Elisabeth of (1032-1085)
Kiev, Igor I of (875 - 945)
Kiev, Jaroslav I the Wise of (978-1054)
Kiev, Olga Helena of (885 - 969)
Kiev, Svjatoslav I of (942-972)
Kiev, Vladimir the Great of (956-1015)
Kintyre, Ruaídrí of (1145-1221)
Kintyre, Lawon of (1175-1240)
Kintyre, Nn of (1170-1230)
Laurenti, Martinus (1525-1610)
Luxemburg, Ogive of (995-1030)
MacLochlainn, Máel (950-997)
Mecklenburg, Estrid of (985-1032)
Månsdotter, Gullov (1550-1629)
Mårtensdotter, Britta (1584-1640)
Nilsdotter, Kerstin (1515-1560)
Nilsson, Per (1325-1375)
Norge, Erik Bloodaxe of (895-954)
Norge, Magnus I of (1024-1047)
Norge, Ragnfred of (923-990)
Norge, Ragnhild of (1042-e 1065)
Norge, Ragnhild of (1047-1100)
Norge, Sigurd a-Bush of (900-937)
Normandie, Eleonora of (1010-e 1030)
Normandie, Richard II of (962-1026)
Normandie, Richard III of (997-1027)
Normandie, Robert of (1008-1035)
Normandie, Vilhelm I of (1028-1087)
Ogmundsson, Halvard (1280-1350)
Olofsson, Per (1410-1489)
Orkney, Håkon of (1075-1126)
Orkney, Ingeborg of (1099-1126)
Orkney, Pål of (1049-1099)
Orkney, Torfinn the Stout of (1009-1065)
Persdotter, Birgitta (1440-1488)
Persdotter, Britta (1609-1666)
Persson, Jöns (1540-1587)
Persson, Karl (1360-1430)
Polen, Gunhild av (965-1015)
Polotsk, Ragnhild of (963-1002)
Provence, Constance of (973-1032)
Ragnfredsdotter, NN (975-1035)
Ross, Christina of (1200-1250)
Ross, Ferquard of (1170-1237)
Sigurdsson, Halvdan (999-1050)
Sigurdsson, Halvdan Black (935-1018)
Sigurdsson, Harald Hårdråde (1015-1066)
Skoglar-Toste, Toste (910-975)
Skötkonung, Olof (980-1022)
Svitjod, Astrid of (997-e 1036)
Svitjod, Ingegerd Irina of (1000-1050)
Svitjod, Rurik of (800 - 879)
Torasdotter, Gunhild (930-980)
Torleifsson, Hallsten (1272-1345)
Tostesdotter, Sigrid Storråda (945-1013)
Tostesson, Ulf den Gamle (930-975)
Tryggvasdotter, Ingeborg (945-1010)
Ulfsson, Ragnvald Jarl (948-1021)
Örjansson, Karl (1440-1485)
Örjansson, Per (1515-1553)
bild
bild

Olga Helena of Kiev

Furstinna i Kiev (Könugård), Ryssland 945-962.

Född:
 
885 Ryssland, Pskov 1)
Döpt:
 
957 Konstantinopel 2)
Död:
 
969 Ukraina, Könugård (Kiev) 3)
Bar

Vigsel:
 
903 Ukraina, Könugård (Kiev) 4)
Barn:
1. Oleg of Kiev (940 - )
Bar
Noteringar
Noteringar
Den kraftfulla furstinnan Olga från det forntida Ryssland är verklig. Ryssarna har gjort henne till helgon och vallfärdar till hennes stad Pskov, men hon var nog så blodtörstig. Olga, som var en enkel färjeflicka utanför Pskov i nordvästra Rus, giftes bort redan vid tio års ålder med den svenskättade rusiske fursten Igor. Han var son till den legendariske Rurik, som år 862 skall ha kommit från svearnas land för att härska över de inbördes kämpande stammarna i Rus. När Igor blivit stor nog att ta över makten i riket från sin förmyndare, fick han snart smak på det där att ta ut skatt. Norr om Kiev levde drevljanerna, ett folk han försökte beskatta två gånger. Denna girighet blev hans död och Olga blev änka. Då försökte drevljanerna få henne att gifta sig med deras egen furste, något hon låtsades gå med på. Därefter lät hon i rask följd döda de drevljaner som försökte förhandla med henne. Den första gruppen öste hon jord över och begravde levande i båt. Den andra gruppen ställde hon i ordning en bastu åt och sa åt dem att de skulle talas vid när de lögat sig. Och medan de arma drevljanerna satt därinne låste hon bastun och brände dem inne. Efter denna föga välkomnande gest sände hon bud till drevljanerna och sa att hon var på väg till dem, men att hon ville dricka gravöl över sin man när hon anlände. Drevljanerna samlade ihop stora mängder mjöd, och Olga tog med sig en mindre hird och drog iväg obeväpnade till makens grav och begrät honom. Sedan befallde hon sina män att kasta upp en stor gravhög över honom och lät ställa fram gravölet. Drevljanerna lät sig väl smaka, men började undra var deras hird som kommit för att hämta henne höll hus någonstans. Hon svarade att männen var på väg och lät sina tjänare servera drevljanerna ännu mera öl. När de sedan var ordentligt druckna gick hon åt sidan och befallde sin män att hugga ned dem. På detta sätt miste 5000 drevljaner huvudet, men Olga var ingalunda nöjd. Hon rustade sin krigare och tillsammans med sin son Svjatoslav gick hon in i drevljanernas land och krävde skatt av dem. När hon anlände till staden Iskorosten, den stad vars invånare dräpt maken, fortsatte hon sitt bedrägliga beteende. Hon påstod sig behöva så mycket skatt eftersom hon redan hämnats sin man och sa sig vara nöjd med tre duvor och tre sparvar från varje gård. Lättade över denna ringa skattebörda gjorde drevljanerna som hon sa och medan alla i staden gladde sig åt att de sluppit så lindrigt undan, förberedde Olga nästa drag. Denna gång bad hon varje krigare binda fast kådbitar inlindade i små tygstycken vid varje fågel. När det blev mörkt släppte hon lös fåglarna. Duvorna och sparvarna flög till sina nästen, duvorna till duvslagen och sparvarna under taksparrarna, och så antändes duvslagen, förrådsbodarna, ladorna och höskullarna, och det fanns inte en gård där det inte brann, och det var omöjligt att släcka. Därefter intog hon staden. Denna brände hon sedan ned, varefter hon tog stadens äldste till fånga och i övrigt även slog ihjäl några, medan hon gav andra som trälar till sina män. Resten lät hon bli kvar för att betala skatt. Olga finns omnämnd i både ryska och grekiska källor. Utanför Pskov återfinns hon såväl i bygdens namnflora som med minnesmärken i sten, och i Nestorkrönikan från 1100-talet omtalas att hennes släde tagits om hand och fanns kvar i staden. Olga lät kejsaren Konstantinos i Konstantiopel döpa sig och fick namnet Helena. Bodde sedan hos sonen Svjatoslav i Kiev, vilken dock förblev hedning i hela sitt liv. (Forntida kvinnor, sid 102, Catharina Ingeman-Sundberg)

Olga är samma namn som Helga. Furstinnan ifråga, Igors efterlämnade maka, vistas en tid i Konstaniopel och låter döpa sig där. (En nordisk kronologi sid 63, Henrikson)

Efter maken Igors död år 945 regererade hon ett tiotal år som furstinna i Kiev, eftersom sonen Svjatoslav fortfarande var minderårig. Besökte Konstantiopel år 957 och lät sig döpas och få undervisning i den kristna tron. Efter sin död har hon firats som helgon med sin festdag den 11 juli. (Vikingar i österled, Mats G. Larsson och Bra Böcker)
Olga
Furstinnan Olga hade många liv på sitt samvete, något som dock inte hindrat att hon blivit ryskt helgon. När hon var tio år träffade hon den legendariske Ruriks son Igor, som hon sedan gifte sig med. När han mördades på 900-talet hämnades hon systematiskt på hans fiender. (Forntida kvinnor, sid 103, Catharina Ingelman-Sundberg).
 
Källor
Beräknad uppgift
Vikingar i österled, Mats G Larsson
Bra Böckers Lexikon
Royal Genealogical Data, Hull, England
Bar
© Layout, innehåll och bilder: Björn Espell, Frösön, Sweden.
Uppdaterad 2011-11-25.