Stenklyfts karta 1646 över Frösön

Karta över Frösön 1646

Karta 1646 över Frösön

Passagen över Djupbäcken, som är tillflödet till Ändsjön (Tiern på kartan), där jag tror att runstenen stod på 1000-talet.
Västerhus gård och kapell, som sannolikt var runstensskaparen Östman Gudfasts son hemvist. Försvunna, men undersökta, gravhögar i området vittnar om att gården fanns redan på 700-talet. Läs mer om Västerhus. Läs mer om Frösö läger.
Runstenen plats 1646. I närheten ligger dagens Hornsberg, som 1646 bara hade slåtterängar.
Färjestuga vid Östersundet. Där fanns färjeman på 1500-talet och även när kartan skapades. En bro över Östersundet är dokumenterad första gången så sent som år 1711.
Tingsplats på Dragedet, Bynäset, dit den flyttats från Mjälle. Där samlades man från socknarna runt Storsjön.
Tingsplats i Mjälle och kung Magnus Erikssons kungsgård byggd efter digerdöden ca 1350.
Ny kungsgård byggd ca 1480 och Frösö skans som byggdes 1611. Området ägs nu av Östersunds kommun.
Frösö kyrka från 1200-talet, och som blev placerad på den gamla offerplatsen.
Det finns omkring 357 gravhögar på Frösön. Vid Hof finns en stor gravhög med en vikingakvinna. Graven är utgrävd och dokumenterad på plats.
S=Stocke, där Frösö trivialskola fanns från slutet av 1600-talet.
S:t Olofleden börjar vid Selånger i Medelpad och passerar bland annat Borgsjö, Frösön och Alsen på väg mot Norge och Trondheim. Svenska kyrkan i Härnösand har en karta över alla pilgrimslederna i mellersta norrland.