2011-11-11:

• Möjligheterna att söka på min site hos Google har förbättrats. Jag har ersatt frames-teknik med HTML 4.01 Strict.
  "Skriv här det du söker"site:espell.se

2011-09-07:

• Hammerdals socken är kompletterat med:
  Lycktorpet, Tannsjön och Tingsjön i Ede.
  Fågelnäset och Arås i Bye med karta.
  Flärknäset i Grenås med karta.
  Prästbordet, Kallsnäs, Smedstorpet och Moviken i Mo.
  Fyringen och Fyringsbränna under nybyggare.
  Ruven under Yxskaftkälen.
  Skruppnäset under nybyggare Skyttmon
  Sannaflokälen (Sunnanflokälen) under Hallen.
  Strömnäs under Görvik med karta.

2011-05-02:

• Mina anor i Graninge samt Gillberga och Långserud i Värmland är kompletterade.

2011-02-02:

• Nu finns det 1021 familjer i Hammerdals socken från 1600-1900.

2010-12-12:

• Vitvattnet, Flykälen och Henningskälen har lagts till bland nybyggena i Hammerdals socken.

2010-08-18:

• Engelbrekt Persson, 1849-1928, i Storgården, Hallen 5 (Hallviken), Hammerdal, har sin farfars far i min egen släkt, nämligen Jöns Jonsson Berge, 1758-1837, som finns i min släktkrönika. Engelbrekt Persson, son till Per Röst, f 1822 i Rösta, Ås, Z, var en framgångsrik bonde och erhöll Vasaorden 1917 för sitt arbete. Engelbrekt var gift 2 gånger och hade sammanlagt 14 barn.

2010-06-18:

• Nils Larsson Löv, 1785-1840, från Åkersjön, Föllinge, blev bonde i Lövgården, Sikås 3, Hammerdal. Han har sin anfader från Andersgård, Ede 2, Hammerdal, genom Nils Johansson Planta, 1654-1735, född i Edegränden, Hammerdal, som var ryttare i Offerdal, Z. Sonen Jöns Nilsson, 1819-efter 1890, blev bonde i Håxåsen, Hammerdal, och från honom kommer bl. a. sonen Nils Hamberg, 1863-1937, som var kyrkoherde i Stugun och Borgvattnet från 1918. Dennes son var Per-Martin Hamberg, 1912-1974, välkänd kompositör, manusförfattare, regissör och radioproducent i Stockholm, (Öla). Fler uppgifter om detta finns under Ede 2, nybyggare i Håxåsen, Sikås 3 och Hallen 1, på denna hemsida.

2010-05-07:

• Flera har frågat efter forskning om anorna för kändisarna på hemsidan. Jag hittade den forskningen 2001 på Anbytarforum, och har sammanställt uppgifterna. Läs mer under respektive kändis.

2010-02-08:

• Hemsidan har ny adress: http://www.espell.se och min nya epostadress är: bjorn.espell@gmail.com

2009-11-12:

• En kartläggning av anorna i Jämtland för de adliga ätterna Hammarskjöld och Planting-Bergloo. Det finns totalt cirka 120 personer i resultatet, och dom var hemmahörande i socknarna Berg, Brunflo, Hammerdal, Häggenås, Lit, Ragunda och Stugun i Jämtland. Läs mer här.

2009-11-01:

• Översättning till svenska av räfsten-prokollen från 1613. Det är den dansk-norske kungen Christian IV:s räfst (upptuktelse) med jämtarna detta år. De cirka 1500 odelsbönderna i Jämtlands alla socknar och byar är namngivna. Originaltexten är hämtad från landsarkivarie Hasse Petrinis bok 1959. Jag har kompletterat med en del egen forskning, bl. a. kopplingarna till Skanke-ätten. Läs mer här.

2009-09-13:

• Historiska glimtar på Frösön. Som släktforskare är det lätt att också bli intresserad av historia. Glimtarna från Frösön mellan 1050 och 1786 vill visa mitt intresse för Frösöns historia. Där finns också mitt förslag om att flytta runstenen på Frösön till Frösö kyrka. Jag har också redovisat min teori om var runstenen stod första gången. Det finns också lite historia om Östman Gudfast son, som var den som skapade runstenen, och om hans gård och kapell i Västerhus på Frösön. Läs mer här.

2009-08-02:

• Jämtlands första skola. Det förekommer olika uppgifter om detta, men det rätta borde vara som följer.
  1578 erinrade i ett brev kung Fredrik II av Danmark om skyldigheten för en kristlig överhet att främja religionen och Guds ord samt att uppföra kyrkor och inrätta skolor. Biskopen i Trondheim beordrades att upprätta en skola på Västerhus där det hade funnits ett kapell. Till skolans underhåll anslogs fyra gårdar med årliga räntor och landskyld, nämligen Västerhus på Frösön, Södergård i Brunflo samt Stugun och Bispgården (alla i Jämtland). Biskopen och hans efterträdare skulle vaka över skolan och främja dess framtida bestånd genom att tillsätta flitiga lärare, så att ungdomen lär sig att läsa och skriva och deras första fundamenta, innan de fortsätter vid högre skolor. År 1597 synes dock skolan ha varit nedlagd, (Jämtland och Härjedalens historia, del II, sid 158, Janrik Bromé).
  Ovikens skola från ca 1649 blir därmed den andra i raden av skolor i Jämtland, och Trivialskolan på Frösön från ca 1679 den tredje i ordningen, (Jämten 1929, Festin).

2009-06-19:

• Erik Eriksson, 1774-1838, son till nybyggaren Erik Högberg i Yxskaftkälen, Hammerdal, var död i Ramsele som båtsman Gårding 1798-1835, och var gift 1815-05-07 med Britta Persdotter, f 1786 i Vallen, Ramsele, (Båtsmän i Ångermanland). Rättelse till uppgifterna i sidan för nybyggare.

2009-06-14:

• Fältskären Olof Lorenz Wulf, (1630-1696), i Jämtland och Härnösand, var gift med Barbro Alstadia, som var dotter till kyrkoherden i Revsund, Z, Isac Olai Alstadius, (1602-1684), och dennes hustru Helena Caroli Bröms. Rättelse införd beträffande barnen till Wulf.
• Föräldrarna till gruvarbetaren och torparen Engelbrekt (Ingebrikt) Svensson, (1730-1807), i Bruksvallarna, Ljusnedal, Z, har meddelats till mig.
  Fler uppgifter om nyheterna finns hos respektive person i släktkrönikan.

2009-05-23:

• Om trenne adelsmän, Skunk, Blix och Budde, som berättas hava sig brutit sig fram ur en spetsgård samt dymedelst undkommit den halshuggning, som Christian II ärnade låta dem undergå, är ännu den tradition övrig, att de flytt till Jämtland. De sägas fått var sitt tillnamn: Skunk blivit kallad den tappre, Blix den vise, Budde den rike. (Fale Burmans anteckningar 1793-1802, sid 110).
  Christian II, 1481-1559, var dansk kung, men även svensk kung 1521-1522. Han lyckades 1531 resa en här och en flotta, erövrade Norge och blev hyllad som kung.
• I Hammerdal blårockar till hälften mot grå brukliga. Drängar nog allmänt lagt sig till med blå jackor med stora vita metallknappar såsom i Ångermanland. Blå kapprockar vintertiden även mycket i bruk.
  Pigor bruka låspungar i Hammerdal - hava skön hy men slät plie (=fason) - till helgdags svarta kjolar - mössor med band - livstycken utan tröja - sydda axelremsor på linnen - långa karlar.
  Näverskor allmänna i Hammerdals och Ströms bygder. Träskor mitt i landet samt i Oviken och Hallens tingslag.
  Könet i Hammerdal i allmänhet fult - karlarna vackra - folket i Hammerdal ännu av de beskedligare i landet - behålla gamla seden med släktkalas. Hammerdalsborna ej trätgiriga eller begivna på fylleri. (Fale Burmans anteckningar 1793-1802, sid 98, 105)
• 1681 beslutades i Hammerdal att en dräng under året skulle njuta 6 daler silvermynt, 2 par skor, 1 par strumpor, 1 par vantar, 1 par blaggarnbyxor, en strijg skjorta och om han tjänar och blir kvar andra året får han också en hamp lärft skjorta, 12 öre silvermynt i legopenning. En piga får 7 daler kopparmynt, 2 par skor, 1 par strumpor, 1 par vantar, 9 alnar blaggarn, och blir hon längre får hon ävendels lärft och 6 öre silvermynt i stadpenning. En getare, som inte är fullväxt, får 6 marker silvermynt och slitkläder som en piga, (Dmb § 2, ht 1681).

2008-10-29:

• Ryttaren och bonden Erik Larsson Husberg, (1677-1751), i Huse, Häggenås och Åsen, Lit, Z, gift med Märet Olofsdotter, (1681-1767), var nog en son till soldaten och bonden Lars Hemmingsson, (1620-1702), och Märet Jönsdotter, (1640-1713), i Huse, Häggenås, se fler uppgifter i släktkrönikan.
• Soldat- och bonde- och nämndemanhustrun Anna Hansdotter, (1694-1754), i Viken 2, Hammerdal, Z, gift med Sven Svensson Wikman (ca 1681-1768), kan möjligen vara en dotter till bonden Hans Hansson, (1640-1697), i Palleråsen, Lit, och dennes andra hustru Kerstin Matsdotter, (1688-1728), från Stugun, se fler uppgifter i släktkrönikan.

2008-08-11:

• Torparhustrun Anna Cajsa Henriksdotter, (1806-1888), i Östergransjö, Helgum, Y, har sina anor i Sörbacksjö, Själevad, Y; hon var dotter till båtsman Henrik Henriksson Nykommen, se uppgifter i släktkrönikan.

2008-05-06:

• Uppgifterna i Molins släktkrönika från år 1904 om stamfadern Lars Persson Högström-Molin, 1717-1794, stämmer inte med verkligheten. Han var gift första gången med en soldatdotter Maja Witt, 1718-1748, från Österlen, Skåne. Vid bouppteckningen 1751 efter sin svärfader Johan Witt uppträdde Lars Högström drucken och var oanständig mot de andra deltagarna i bouppteckningen. Med sin andra hustru Bengta Jönsdotter bodde Lars Högström i Smedstorp, Österlen, Skåne. I mantalslängden 1763 för Smedstorp stod hustru Bengta Molin ensam och för maken var i kanten antecknat att han var rymd för tjuveri. Fler uppgifter finns i min släktkrönika om Lars Högström.